På utställningen presenteras cirka 70 verk. Utställningen bygger på verk ur Saastamoinenstiftelsens konstsamling och Björneborgs konstmuseums depositionssamling, samt ett antal verk ur EMMA –Samlingen för Esbo moderna konstmuseum och några privata samlingar. Tidsmässigt omfattar utställningen verk från 1960-talet ända fram till 2000-talet.

”Allt måste hittas”

Juhani Harri (ursprungligen Juhani Sakari Wirtanen) föddes i en prästfamilj i Vasa. Ursprungligen ville han bli ornitolog, men blev sedermera intresserad av konst. Vid årsskiftet 1959-60 flyttade Harri till Helsingfors. Till en början var han inriktad på keramik, men inledde sedan studier vid Fria konstskolan.

”Jag kan använda riktiga föremål […] som färg och pensel, kombinera dem på samma sätt…”

I Helsingfors bekantade sig Harri med avantgardistisk konst, den amerikanska popkonsten som avbildade urban kultur och dess föregångare, konstnärerna Jasper Johns och Robert Rauschenberg. Dessutom var Harri intresserad av företrädarnas för den franska Les Nouveaux Réalistes-gruppen, Armanis , Spoerrs och Yves Kleins konst. Nyrealismen utgjorde en motreaktion till informalismen, som övergivit de föreställande och geometriska formerna. För att uppnå en verklighetsnära effekt använde man bekanta föremål från vardagen i konstverken. Harris assemblage gjorda av slitna, använda och upphittade föremål är exempel på den tidens nyrealistiska skapande i Finland. I sina assemblage förenade han element från naturen, såsom äggskal, löv och sand, och formade om dem genom olika metoder, till exempel enligt färgval.

Harri skaffade inte föremål för sina verk genom att inhandla dem, utan ansåg att ”allt måste hittas, en plötslig belysning, auran, klimatet kring ett föremål gör det betydelsefullt”. Exempelvis har en söndrig fiol förlorat sin betydelse som instrument, den har endast kvar sin form – den abstraheras, reduceras. Harri var intresserad av den amerikanska kompositören John Cages tankar om förenandet av konsten och livet i det skapande arbetet. Cage använde sig collagemässigt av vardagens ljud, till och med tystnad, i sina experimentella kompositioner.

Mina verk är realistiska. Jag anser mig verkligen vara en realist. Om de t.ex.innehåller fjärilar och insekter, så innehåller de fjärilar och insekter. Som Andy Warhol har sagt, om ni vill söka och finna något i mina verk, så finns allt på ytan av verket.

Från och med år 1964 började Harri arrangera sina assemblage i skåp, som han med en glasskiva tillslöt till en egen värld. Skåpet blev en installation – ett sceniskt utrymme. Skåpen var lådor av olika slag eller botten till kappsäckar. Utställningens namn Världen i en kappsäck syftar på Harris karaktäristiska sätt att göra konst och samtidigt på resetemat som spelade en stor roll för honom. Vägar har alltid fascinerat honom, de bär spår efter vandrare från det förgångna.

I anknytning till utställningen har Saastamoinenstiftelsen publicerat en bok som omfattar en artikel ”Krafternas jämvikt” av essäisten och filosofen Antti Nylén samt en illustrerad verkförteckning.