Karin Hellman (1915–2004) var en av de mest betydande konstnärerna som använde collageteknik i Finland. I hennes händer fick material som material till en nytt liv. För många är hennes produktion emellertid fortfarande ny och okänd. Utställningen som öppnar på EMMA erbjuder en omfattande översikt över Hellmans konstnärliga tänkande och uppfinningsrikedomen i hennes konstnärliga uttryck. De över 80 verken på utställningen sträcker sig från 1930-talet till 1980-talet och fokuserar särskilt på konstnärens textil- och collageverk. Kurateringen bygger till största del på Samling Hellman som donerats till museet 2020.

“Karin Hellman var före sin tid i sitt arbete. Hon utvidgade det finska konstfältets uppfattning om konst genom att föra in intryck från tidens europeiska modernism och arte povera i sin konst.” berättar utställningens kurator Tuomas Laulainen. “Hennes materialinriktade sätt att greppa och använda återvunna material är fortfarande aktuella också i dagens konst.” 

“Redan då vi avtalade om Karin Hellmans omfattande donationshelhet föddes på EMMA tanken om en Karin Hellman-retrospektiv, och en internationell utställning sammanställd vid dess sida. Utställningen Arte Povera – Ett nytt kapitel ramar in Hellmans unika produktion och belyser dess kopplingar till arte poveras estetiska och materialinriktade tänkande och dess centrala, samtida kvinnliga konstnärer. I år hyllar alla utställningar på EMMA på ett dagsaktuellt sätt textiliernas och de organiska materialens betydelse i konsten och formgivningen”, berättar museichef Pilvi Kalhama.

Hellman arbetade aktivt i flera årtionden i sitt ateljéhem i Borgå och prövade olika uttrycksformer. Hennes verk förmedlar ett fritt grepp om det konstnärliga skapandet och en djup nyfikenhet för olika motiv och tekniker. I sina verk hämtade hon inspiration i olika tidsperioders fenomen, myter och kulturer, och också i den moderna världens utvecklingslinjer. I flera av verken kan man också se hennes anti-krigstänkande och en spiral som symboliserar livets kretslopp och andlig tillväxt. Den började uppträda i hennes konst från och med 1960-talet.

Den viktigaste utgångspunkten för Hellman är ändå materialet. Naturens material, återvunna textilier och industriellt producerade föremål fick ett nytt liv i konstnärens händer. Många av materialen hittade hon i hemmets vardag: såväl mattor och tygbitar som överraskande element, till exempel gamla glasögonlinser och rostiga muttrar, blev delar av hennes verk. Hellman utförde sina verk genom att fritt klippa, sy och limma material – ofta sittande på arbetsrummets golv.

Karin Hellman–utställningen är en del av utställningsserien som lyfter fram modernismens klassiker och dess förnyare på EMMA. I juni 2025 publiceras en av EMMA producerad publikation, som går på djupet med Hellmans konst ur olika experters perspektiv. I en artikel lyfter utställningens kurator, amanuens, FM Tuomas Laulainen fram olika särdrag i EMMAs samlingsverk. Samtidskonstforskaren, FD Riikka Niemeläs omfattande konsthistoriska forskning tecknar en bild av Hellmans karriär och hennes konst i den internationella modernismens och samtidskonstens kontext. Amanuens, FM Laura Eweis fördjupar sig i sin artikel i innebörderna i den spiralfigur som ofta uppträder i Hellmans konst. I boken ingår också en artikel baserad på en intervju med Åsa och Karl Johan Hellman om konstnärsfamiljens liv, skriven av intendent, FM Henna Paunu som ansvarar för samlingarna. Karin Hellmans expografi, det vill säga konstnärens utställningshistoria, har sammanställts av publikationens redaktör, FM Emma Lilja.