Espoo Museum of Modern Art

Kazimir Malevitsh: Huvud, 1928–1929.
Kazimir Malevitsh: Huvud, 1928–1929.

13.10.2006 - 07.01.2007

Kazimir Malevitsh

Hösten 1913 skissade Kazimir Malevitj för första gången sin svarta kvadrat, som sedermera skulle bli ett begrepp, för den futuristiska operan Seger över solen. Den svarta kvadraten kom att markera en vändpunkt i Malevitj konst, uppkomsten av suprematismen.

Den ryske konstnären Kazimir Malevitj (1878–1935) är den store förnyaren och teoretikern inom 1900-talets konst, utvecklaren av den geometriska abstraktismen. Malevitj är född i närheten av Kiev men flyttade i början av 1900-talet till Moskva, som då genomlevde en intensiv brytningstid. Där blev han snart en av de ledande avantgardisterna. I likhet med andra konstnärer intresserade han sig för de nya kontinentala strömningarna, först bl.a. symbolismen, neoimpressionismen och primitivismen med sina influenser av fauvismen och expressionismen, sedan i början av 1910-talet futurismen och kubismen och deras kombination kubofuturismen.

Hösten 1913 skissade Malevitj för första gången sin svarta kvadrat, som sedermera skulle bli ett begrepp, för den futuristiska operan Seger över solen. Den svarta kvadraten kom att markera en vändpunkt i Malevitj konst, uppkomsten av suprematismen. Suprematismen (”ovanför, super ”) innebar i Malevitj tänkande en omfattande filosofisk-konstnärlig teori, med vars hjälp han ville finna helt nya lagar för konsten. Konsten skulle överträda den tredimensionella verkligheten och förmedla en själsligt högre medvetandenivå, en fjärde dimension. Utgångspunkten för hans konst blev geometriska grundformer och klara grundfärger. En särskilt viktig grundform blev kvadraten, en filosofisk symbol där målningens yta och färger verkar som krafter, energifält.

På 1920-talet koncentrerade Malevitj sig på att undervisa, utföra upplysningsarbete och skriva och han fattade särskilt intresse för arkitektur och formgivning. Han började måla på nytt i slutet av 1920-talet. Malevitj’ reviderade suprematism framträder i gestalternas viktlöshet, renodlade former och klara färger. Hans idealiserade porträtt är universella persontyper som till och med accepterades som officiell Sovjetkonst.

Malevitj konst och tankevärld kretsar kring tidens strävanden att finna nya tankemässiga dimensioner både i världsrymden och i själens mysterier. Malevitj ville genom suprematismen finna ett samband mellan dessa två och genom sin konst skapa en beröringspunkt med det fundamentala, med en högre nivå av medvetande. Det han uppnådde fick långtgående och oanade följder: som arvtagare till suprematismen räknas bl.a. minimalismen och begreppskonsten.

EMMAs utställning med över hundra verk är en mångsidig översikt över Malevitj omfattande produktion som berör ett flertal livsområden. Utställningen är den största någonsin i Norden. I urvalet ingår sällan utställda verk och även verk som ställs ut för första gången.

Utöver att presentera nyckelverken inom suprematismen – bl.a. variationer på den svarta kvadraten – fördjupar utställningen vår uppfattning om Malevitj genom att ge en omfattande presentation av hans målarkonst under nästan 30 års tid. Utöver målningar och teckningar presenteras arkitektoner, dvs. små tredimensionella gipskonstruktioner, samt arkitektoniska skisser. I båda formaten skisserade konstnären upp framtidens stadsrum, socialistiska utopier. Utställningen visar också futuristiska bokillustrationer av Malevitj och hans kostymskisser för operan Seger över solen samt kostymkopior sydda efter skisserna. Dessutom visas kärl som Malevitj formgivit samt till konstnären relaterade fotografier och dokument.