Modernismen i början av 1900-talet påverkades i hög grad av afrikansk konst. Industrialiseringen och urbaniseringen av Europa ansågs leda den västerländska människan i fördärvet. Konstnärerna gav sig av för att på nytt finna ursprung, livskraft och kärnan i vad det innebär att vara människa. Inte på långt när alla konstnärer, t.ex. inte Pablo Picasso, reste ut. Men den geometriska formen och det reducerade formspråket i den afrikanska konsten influerade ändå konsten via de etnografiska samlingar och föremål som spreds i Europa. Afrika förändrade helt och hållet färgvärlden hos den mest kända Afrikaresenären bland de finländska konstnärerna, Akseli Gallen-Kallela. De glödande färgerna och den delvis förenklade formen i hans Afrikamålningar uppskattades inte efter förtjänst förrän långt efter konstnärens död.

De afrikanska konstverken på EMMA presenteras som en del av en konstkultur. Utställningen vill ta död på den snedvridna uppfattningen om europeisk kultur som högrestående och rationell. En del av de afrikanska konstföremålen har anknytning till olika ritualer, precis som kyrkofreskerna i den europeiska konsten är en del av religionen. Tvärtemot vad man ofta tror finns det också i afrikansk konst individualitet och nyansrikedom som härstammar från enskilda konstnärer. Även om konstverken inte signerades, var konstnärerna samfundets uppskattade och respekterade mästare.

Utställningens tredje perspektiv pejlar förhållandet mellan finländsk nutidskonst och Afrika. Dagens konstnärer söker genom att uppleva andra kulturer förståelse för kulturen – och människan – och ett nytt konstnärligt innehåll. Många finländska konstnärer som t.ex. Stefan Bremer, Alvar Gullichsen och Teemu Mäki har besökt Villa Karo, det finländska kulturinstitutet i Benin, men för andra räcker bilder som impulser på samma sätt som för kollegerna i början av 1900-talet.

Utställningens modernister:

Fernand Léger, Emil Filla, Otto Gutfreund, Antonin Procházka, Václav Špala, Josef Čapek, Karl Schmidt-Rottluff, Max Pechstein, Erich Heckel, Otto Mueller, Conrad Felixmüller, Ernst Ludwig Kirchner, Natalia Gontjarova, Nadesjda Udaltsova, Vladimir Baranov-Rossiné, Ljubov Popova, Kazimir Malevich, O.V.Rozanova, Alexander Drevin, Pavel Filonov, Vladimir Tatlin, André Lhote, Pablo Picasso, Paul Klee, Aguste Herbin, Marie Laurencin, Wäinö Aaltonen, Hugo Backmansson, Birger Carlstedt, Alvar Cawén, Akseli Gallen-Kallela, Greta Hällfors-Sipilä och Uuno Alanko.

Utställningens finländska nutidskonstnärer:

Martti Aiha, Stefan Bremer, Alvar Gullichsen, Timo Kelaranta, Pertti Kukkonen, Tapani Mikkonen, Marika Mäkelä, Teemu Mäki, Tiina-Elina Nurminen, Lauri Nykopp, Kimmo Pyykkö, Ulla Rantanen, Tuomo-Juhani Vuorenmaa och Ilkka Väätti.

Utställningens utländska verk kommer från Frankrike, Tyskland, Tjeckien, Ryssland, Holland och Sverige. Den afrikanska skulpturkonsten är utlånad av bl.a. Musée du Quai Branly, Paris, Statens ryska museum, S:t Petersburg, museet Die Brücke och Nationalgalerie, Berlin samt Dansmuseet och Etnografiska museet, Stockholm.

I samband med utställningen publiceras en rikt illustrerad katalog på ca 200 sidor med expertartiklar om afrikansk konst och dess betydelse för den västerländska modernismens uppkomst. I avsnittet om nutidskonst berättar finländska konstnärer om hur deras erfarenheter av Afrika har påverkat deras egen konst.