Espoo Museum of Modern Art
Elmgreen & Dragset: 2020
Utställningslokalen är ofta en central del av konstnärsduon Elmgreen & Dragsets verk. De förvandlar rummet till något helt annat, som till en film man kan promenera in i. På EMMA har konstnärerna utnyttjat byggnadens betongbrutalism och förvandlat utställningslokalen till en fiktiv parkeringshall. Utställningen, som har fått namnet 2020, består av riktiga bilar, vägmarkeringar och ett urval skulpturer av Elmgreen & Dragset, både gamla och nytillkomna, som tillsammans ger upphov till nya berättelser. Museilokalen har förvandlats till ett drömlikt parkeringshus som lockar fram egna tolkningar och associationer hos besökaren.
Elmgreen & Dragset använder konceptet parkeringshus för att behandla frågor som är viktiga för deras konstnärliga arbete, som till exempel frågor om privatisering, offentlig miljö, marginalisering, queerkultur och materialism. De utmanar oss att se och uppleva konst på ett annat sätt, också det sätt på vilket vi upplever EMMA och Hagalund. Utställningen väcker inte endast frågor om bilens roll i dagens samhälle och vad detta innebär i kulturell mening, utan fäster också vår uppmärksamhet på den del av våra offentliga miljöer man kunde kalla för icke-platser.
En röd tråd på utställningen är oron för människan och för vad som händer när gemenskapen försvinner och ersätts med en individcentrerad kultur. Det väcker frågan om 2020 är en brytningspunkt som kommer att leda till att vi verkligen blir tvungna att omvärdera allt vi gör?
”Linjerna på gatan är det enda äkta globala språket”
Parkeringshus är en väsentlig del av dagens urbana arkitektur. De är produkter av den moderna kapitalismen och reflekterar hur vi försöker organisera och övervaka mobiliteten i samhället. Parkeringshusen är anonyma genomfartsplatser där man vistas endast korta stunder. I populärkulturens filmer och böcker är parkeringshus ofta platsen för skumraskaffärer och olagligheter. Genom att förvandla EMMAs utställningslokal till ett parkeringshus vill Elmgreen & Dragset få oss att fundera över hur vi har lärt oss att navigera på icke-platser som dessa.
”O Herre, köp mig en Mercedes Benz”
Konstverken i denna tematiska sektion behandlar materialismen och vårt begär efter rikedom och berömmelse. Bankomaten som är öppen dygnet runt lyser i utställningsrummet likt ett kapitalismens altare. Den snurrande karusellskulpturen, Social Media, lyfter fram vår digitala kultur som ständigt spanar in nya fenomen med potential att bli virala. Konstnärerna gör också en ironisk syftning på konstvärlden som med sina bisarra sidor också kan bidra till det spektakelmässiga.
Maskuliniteter
Elmgreen & Dragset utmanar uttrycken för maskulinitet. Ett ledmotiv bland konstnärernas skulpturer är en liten pojke som får uttrycka sårbarhet, nyfikenhet, rädsla, iver eller obehag. Det ger olika alternativ till den traditionella återgivningen av maskulinitet som ofta fokuserar på hjältemod, dominans och känslolöshet. Könspolitiken är en central del av Elmgreen & Dragsets konst. De utnyttjar queererfarenheten för att kritisera institutioner och strukturer som inte tillåter annorlundaskap.
Förgången framtid
Inom denna sektion av utställningen läggs parkeringshall-temat åt sidan och i stället möter vi scener från en dyster framtid. Verken behandlar osäkerhet, marginalisering och ojämlikhet, som också beskriver vår tid. De människofientliga verken ser ut att antyda att den lysande framtiden ligger långt bakom oss – vi har förlorat vår tro på det ständiga framsteget. Namnet Förgången framtid syftar också på en komplex verbform: förflutet futurum (futurum exaktum preteriti).