Skulpturen Lindansaren (2025) som beställts av skulptören Pekka Jylhä (f. 1955) för vattenparken framför Utställningscentret WeeGee är en skildring av framtidens osäkerhet och det mod som krävs av oss då världen omkring oss vacklar. Verket inkluderar en dikt av författaren och dramaturgen Maria Peura:

Tog mig ända fram,
gick min egen väg
Nu blir jag belönad,
det blåser upp inom mig,
världen slits itu
Jag består

Översättning: Mårten Westö

“Vi lever i osäkra tider och människans framtid på en allt skörare planet ligger i vågskålen. I dessa omvälvningar har jag letat efter en form och en berättelse för vår tid. Lindansaren är en skildring av ett bräckligt ögonblick och en människa som mitt i allt detta orkar ända fram”, beskriver Pekka Jylhä.

Konstnären konkretiserar tanken i en människofigur som modigt balanserar på en stor, planetformad ring. Skepnaden som inspirerats av Jylhäs egen dotter är i skulpturen i kontakt med marken samtidigt som den uppe i luften sträcker sig mot himlen. Klädernas klara färger symboliserar tro på en positiv framtid. “Hur ska vi kunna lämna efter oss något ännu bättre”, funderar konstnären.

Verket har utförts i samarbete med EMMA, Esbo stad och Saastamoinen stiftelsen.