Espoo Museum of Modern Art

06.03.2013 - 19.05.2013

Snurre Sprätt & Co: Animationsteckningar från Warner Bros. åren 1930–1960

I utställningen medverkar bekanta figurer – Snurre Sprätt, Daffy Anka, Pelle Pigg, Pip, Sylvester, Råbarkar-Sam, Helmer Mudd, Gråben och Hjulben – som har funnits med i vårt kulturella arv över flera generationer som de internationella stjärnor de är. Utmärkande för Warners klassiska kortanimationer var att de var avsedda för vuxna. Bakom de fartfyllda, roliga och hejdlösa historierna finns skarp satir, associationer till dagsaktuella händelser och företeelser och ett fenomenalt verbalt fyrverkeri. De sex–sju minuter långa filmerna visades ursprungligen på biografer före den egentliga filmen.

I utställningen presenteras den mångfasetterade och krävande kreativa process som gav upphov till de tecknade klassikerna. De olika momenten i produktionsprocessen − utformning av figurerna, historierna, upptågen, tajmningen och rytmen, de tecknade bilderna (”cellerna”), bakgrundsmålningarna, allt för en enda rörelse − visar hur mycket arbete och kreativitet det krävs för de några animerade minuterna. Även musik, ofta opera, spelar en viktig roll i filmerna.

Warners tecknade figurer och animerade filmer har genom sin fräna humor och sitt infallsrika innehåll haft en stor betydelse för populärkulturen, inom såväl film och television som litteratur. Figurerna är en ofrånkomlig del av den genuint amerikanska kultur som har vunnit fotfäste över hela världen.

Utställningen som sammanställts av den amerikanske samlaren Steve Schneiders skatter har visats bland annat på MoMa i New York. I Europa har den innan den kom till EMMA visats endast på filmmuseet i Turin.

Bugs BunnySnurre Sprätt

”What´s up, Doc?”

I likhet med många andra tecknade och animerade figurer började Snurre Sprätt sin karriär i en biroll. Men redan i början av 1940-talet utvecklades den klipska haren till en av de mest populära tecknade figurerna någonsin. Snurre förekommer med, eller rättare sagt spelar oftast mot Daffy Anka, Sylvester och Helmer Mudd, en envis och men ack så otursförföljd jägare. Morotsmumsande Snurre drar alltid det längsta strået. Vad som än sker har den smarte, självsäkre haren med nerver av stål alltid läget under kontroll.

Snurre har fått en stjärna i trottoaren på Walk of Fame i Hollywood och han har krönts till den största tecknade figuren genom tiderna. Han lever upp till sitt namn genom att sätt sprätt på saker och ting.

Daffy Anka

Daffy Anka var en av de första animerade screwball-hjältarna, en mästare på farsartade situationer. Han är alltid lika bångstyrig, häftig och energisk. I krigstida animationer kom dessa egenskaper väl till pass när Daffy sattes in mot fienden. På 1950-talet blev Daffy en antihjälte, en rebellisk outsider, oförskämd och högljudd och alltid redo för nya försök och sanslösa äventyr. Daffy är Snurre Sprätts bäste vän och samtidigt hans eviga trätobroder. En av de många personerna bakom Snurre, Chuck Jones, regissör och animatör på Warner, har sagt att Snurre är en sådan typ som han själv hade velat vara – en smart och självsäker snubbe – men han befarade att han ändå var som Daffy …

Pelle Pigg

“That´s all, folks” säger Pelle Pigg som avslutning på filmerna

Pelle Piggs första steg på vita duken 1935 innebar början av uppsvinget för Warner Bros.:s animation. Den stammande, knubbiga grisen utvecklades med åren till en godlynt och entusiastisk och något naiv figur som ofta får se sig lurad av andra. Pelle rönte beröm bland annat i manusförfattarnas och tecknarnas surrealistiska världar (Porky Pig in Wackyland 1937, ny version i färg 1949, sv. premiärtitel Pippi i kubik). Pelles antagonist är ofta Daffy Anka. De två figurerna sågs första gången tillsammans 1937 (Porky´s Duck Hunt).

Pip och Sylvester

”Man vet inte vart man är på väg innan man har kommit fram” – Sylvester

Pip och Sylvester hade från början egna karriärer, men redan det första gemensamma framträdande på vita duken 1947 (Tweetie Pie, där Sylvester ännu heter Thomas) resulterade i en Oscar för bästa kortanimation. Detta var början till succéhistorien om de eviga antagonisterna. Ramen för handlingen är enkel: en stor svartvit katt jagar enträget en liten gul kanariefågel. Pip, som liknar en baby med sina stora blå ögon och sitt läspande uttal, tar gång efter annan en suverän seger – med hjälp av list och ofta överdrivet våld – över den stora och något enfaldiga Sylvester.