Tänka högt är en forskningsmetod där man uttrycker sina tankar högt samtidigt som man sysslar med något specifikt. Metoden har utnyttjats framför allt i kognitionsvetenskaperna och den har använts för att undersöka individuella tankeprocesser i problemlösningsuppgifter. Den som tänker högt är ensam i situationen och riktar inte sitt tal till någon. Målet för metoden är att det inre talet ska verbaliseras så autentiskt som möjligt. I undersökningar har tänka högt-metoden också visat sig vara ett fruktbart sätt att utforska och närma sig konst.

Då det gäller att uppleva konst gör tänka högt-metoden det möjligt att stöda en individuell konstupplevelse. Vid ett verk skapar den som tänker högt alltid en tolkning som liknar hen själv. Då man producerar tal för sig själv finns det inget behov av att tänka ”rätt” eller söka stöd för tolkningen hos någon sakkunnig. På det här sättet kan metoden användas för att luckra upp det ofta expertdrivna konstspråket och göra det mångsidigare, och därmed uppmuntra publiken att närma sig konsten från sina egna utgångspunkter. Tänka högt-konceptet som gör det möjligt att dela sin tolkning har för den här utställningen planerats av den självständiga forskaren Anni Avela, som har tillämpat metoden för forskning kring konstupplevelsen.