Seela Petras verk hämtar 69 seriefigurer till den nya cykelparkeringen i Hagalund

Seela Petra © Ella Tommila / EMMA
Seela Petra © Ella Tommila / EMMA

Konstgrafiker Seela Petra har skapat ett rumsligt verk för det offentliga rummet. Det breder ut sig över den nya cykelparkeringens väggar och pelare, och hämtar konsten närmare människors vardag. Torsdagen den 24.10 öppnades en ny cykelparkering för mer än 400 cyklar i anslutning till metrostationen i Hagalund i Esbo.

Seela Petras (f. 1964) verk Den dagen (2019) är en samling figurer och scener där man kan hitta referenser till kända platser i Hagalund. Vyerna som breder ut sig på cykelparkeringen är förstoringar av Seela Petras teckningar. Verkets namn inspirerar till tanke och sätter åskådarens fantasi i rörelse: Vad har hänt den dagen då björnen söker diskussionssällskap bland tulpanerna? Vart surrar den jäktade svärmaren? Vad funderar den skäggiga balkongodlaren på?

Seela Petra valdes som konstnär för cykelparkeringen i Hagalund eftersom man ville ha ett mänskligt och berörande verk som glädjer de förbipasserande och som till sitt motiv har klara kopplingar Hagalunds trädgårdsstad. “Seela Petras verk hämtar in ett grafiskt, teckningsaktigt och intimt uttryck i det offentliga rummet på ett nytt och berättande sätt, och vid behov kan verkets olika delar också bytas ut”, berättar Henna Paunu, intendent för EMMAs samlingar.

Seela Petra, vad tänker du om offentlig konst?

För mig innebär offentlig konst arbete för att främja välbefinnande. De olika berättande vyerna skildrar förändringar i naturen, minoriteter, den vilda ungdomen, barns lekar, kärlek, samvaro, åldrande, hemliga kyssar. Jag hoppas att berättelserna i mina verk kan lära ut empati.

Berätta om din relation till Hagalund och om hur du närmade dig omgivningen då du planerade figurerna och platserna i verket.

För mig har Hagalund blivit bekant som arbetsmiljö och på mina joggingturer med hunden. Mötet mellan åldringen och ungdomsgänget som i verket beskrivs som en grupp hundar bygger på mina verkliga upplevelser i Hagalund. Ungdomarna och åldringen umgicks och trivdes tillsammans. Björnen Otso och tulpanerna skildrar i sin tur de förändringar jag har observerat längs min cykelrutt. Mamman på väg till en kulturaktivitet är fiktiv men ändå så igenkännbar som en Hagalundsdam.

Vyerna på cykelparkeringen är förstoringar av dina teckningar. Hur var det att arbeta i så stor skala?

Jag har tidigare förstorat mina blyertsteckningar då jag har gjort konstgrafik. Jag tycker om det maffiga spåret som uppstår då man förstorar blyertsstreck. En stor del av teckningarna är gjorda på papper av storleken 9 x 14 cm, och exempelvis den urbana balkongodlaren finns nu på väggen i storleken 220 x 220 cm. Lyckligtvis behärskar jag grafisk planering och bildbehandling, för jag har varit tvungen att redigera teckningarna digitalt.

Hur gick det till i praktiken till då du arbetade med bilderna som skulle förstoras?

Jag arbetade med en traditionell skalmodell i skala 1:25. På det sättet kunde jag skissa upp verket på färgutskrifter jag hade gjort av teckningarna. Det var ett verkligen roligt och kreativt skede i arbetet. Jag hade en låda full med teckningar. Jag har tecknat kontinuerligt, särskilt under semestrar, och det fanns många motiv att välja mellan. Jag sorterade dem enligt tema, exempelvis växter, djur, människor. Då jag beaktade Esbos värden och själva Hagalund upptäckte jag att det inte fanns tillräckligt med figurer för alla berättelser. Därför tecknade jag nya figurer, också de i den lilla skala jag är van vid. Novela OY som har stått för det tekniska genomförandet av verket var till stor hjälp med förstoringarna. Tillsammans med företagets prepressgrafiker Jari Ahti bearbetade jag färgnyanserna och verkens storlek på 1:1 färgutskrifter.

Bilder: Ella Tommila / EMMA

Läs mera