Espoo Museum of Modern Art

Kristina Riska, Alma Jantunen, Gunnel Nyman, Nanny Still, Birger Kaipiainen och Michael Schilkin. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA
Kristina Riska, Alma Jantunen, Gunnel Nyman, Nanny Still, Birger Kaipiainen och Michael Schilkin. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA

Alltid utställda

Collection Kakkonen

Kommerserådet Kyösti Kakkonens samling på mer än 10 000 design- och konstföremål, som han samlat i tiotals år, har ett exceptionellt värde som kulturarv. Samlingen omfattar betydande finska och internationella verk, de tidigaste från slutet av 1800-talet och de nyaste från våra dagar. År 2020 ingick Kyösti Kakkonen, EMMA – Esbo moderna museum och Esbo stad ett samarbetsavtal. Som en följd av det öppnade ett nytt utställningsutrymme på Utställningscentret WeeGee i november 2022 där Collection Kakkonen kommer att visas under lång tid. De cirka 1300 verk som deponerats på EMMA fokuserar på kärnan i samlingen: finsk keramik och finskt glas.   

En presentation av konstnärerna, sex temahelheter och de tillfälliga utställningshelheterna berättar om den finska formgivningen ur olika perspektiv. Både konstföremål och begränsade serier visas på utställningen. Här kan man stifta bekantskap med konstindustrins pärlor, formgivningens klassiker och unika verk samt konstverk som tänjer på formgivningens gränser.

Glas och keramik föds ur naturliga material. Väl skötta håller de för evigt. De olika teknikernas magi, kunskaper och färdigheter har förmedlats från en generation till nästa. De visionära konstnärerna i samlingen har tagit intryck och inspirerats genom att följa de internationella strömningarna och samtidigt satt sig in i lokala traditioner. Slutresultatet är unikt.

Utställningen har genomförts som ett samarbete mellan Kyösti Kakkonen, EMMA och Esbo stad och kuraterats av EMMAs amanuens Aura Vilkuna.

På utställningen visas verk av följande konstnärer Alvar Aalto, Jasmin Anoschkin, Arttu Brummer, Rut Bryk, Alfred William Finch, Kaj Franck, Liisa Hallamaa, Annikki Hovisaari, Friedl Holzer-Kjellberg, Alma Jantunen, Birger Kaipiainen, Joonas Laakso, Tyra Lundgren, Aino Marsio-Aalto, Francesca Mascitti Lindh, Toini Muona, Gunnel Nyman, Aimo Okkolin, Johannes Rantasalo, Heini Riitahuhta, Kristina Riska, Yrjö Rosola, Kyllikki Salmenhaara, Antti Salmenlinna, Markku Salo, Timo Sarpaneva, Michael Schilkin, Aune Siimes, Kim Simonsson, Nanny Still, Gerda Thesleff, Raija Tuumi, Oiva Toikka, Kati Tuominen-Niittylä, Helena Tynell och Tapio Wirkkala.

  • Alltid utställda
  • 1. våningen
  • 20€ / Vuxna över 29 år

    0€ / Under 18 och över 70 år

Berättelsen om samlingen

Toini Muona, Hö (vaser), 1940–1950-talet. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Rauno Träskelin

 
Allting började med Toini Muona. Då Kyösti Kakkonen förvärvade keramikkonstnärens kvarlåtenskap väcktes hans intresse för den finska konstindustrin och för att samla dess verk. I Kakkonens samling finns både unika och seriella konstföremål och kärl, men också skulpturer av glas och keramik. De finska designföremålen i samlingen har också internationellt värde: de lånas årligen ut till utställningar på olika håll i världen.

Antalet konstnärer som är representerade i samlingen växer hela tiden genom nya konstförvärv. Motiveringarna för nyförvärven är föremålens konsthistoriska betydelse eller konstnärens intressanta produktion. De tidigaste föremålen har producerats i slutet av 1800-talet, de nyaste formges och framställs som bäst.

Konst och formgivning

Gerda Thesleff, tallrik, 1920-talet. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Rauno Träskelin

 
Många av verken i samlingen är samtidigt både konst och design. Konstnärernas produktion diskuteras samtidigt som konst, som konstindustri och som design. En del av upphovsmännen identifierar sig i första hand som keramiker, andra som konstnärer. Bland dem finns exempelvis glasblåsare, skulptörer och arkitekter.

I konsthistorieskrivningen har formgivningen ofta setts som mindre värd än bildkonsterna. Kärl och andra föremål som används i vardagen visas ju inte heller i vitriner på samma sätt som målningar och skulpturer. I fråga om många av verken och föremålen är det omöjligt att göra en distinktion mellan formgivning och konst, och det är inte heller nödvändigt. I stället för att indela dem i fack och fästa värden vid dem är det förnuftigare att se de många kopplingarna mellan konst- och formgivningshistorien. Ett landskap som målats på en kruka är konst på samma sätt som ett som strukits på duk. Man kan hänga upp ett fat på väggen likaväl som en målning. En liten signerad glasskål är ett unikt, signerat konstföremål.

Berörande skönhet

Helena Tynell, vases from series Polar, 1959. Collection Kakkonen / EMMA – Espoo Museum of Modern Art. © Rauno Träskelin

 
Det är typiskt för människan att försköna föremål eller att skapa dem bara för deras estetiska värde. Begreppet skönhet är mångtydigt och upplevelsen av skönhet är individuell och personlig. Man kan uppleva ett föremåls skönhet genom att beröra det: känslan av materialet kan vara en estetisk upplevelse. Skönhet kan också beröra en invändigt, erbjuda njutning och tröst.

Genom tiderna har olika modeströmningar och målsättningar styrt skönhetsbegreppen. Skönheten kan vara motsägelsefull. Önskan att undvika fåfänga och värna om moralen har exempelvis färgat de rådande skönhetsuppfattningarna genom årtiondena. Man kan utmana sin egen uppfattning om skönhet genom att leta efter den där man inte i första hand skulle vänta sig att finna den. Man kan också fundera kring varför vissa föremål ges ett allmänt accepterat värde som vackra. Var hittar du skönhet? Vilka känslor väcker föremålen?

Smultet glas, brinnande lera

Kyllikki Salmenhaara, kruka, 1958–1961. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Rauno Träskelin

 
Keramik och glas är oskiljbara delar av mänsklighetens historia. Vi känner till vardagliga och heliga föremål tillverkade av keramik och glas från årtusenden tillbaka. Glaset uppfanns i samband med keramiktillverkning. Biprodukten användes först som glasyr på keramik, senare som material i sin egen rätt. De två teknikerna förenas inte bara av sin tillkomsthistoria utan också av beståndsdelarna och av brännande heta temperaturer. Råmaterialen för dem båda är mineraler som förädlats ur jordmånen och som hettas upp till mer en tusen grader för att få sin slutliga form.

Leran har ingen form utan den hand som formger den, och glaset inte utan en blåsare. Framställningsteknikerna är uråldriga och i vitt spridd användning. För att behärska dem krävs det djuplodande studier och färdigheter. Idag kan tillverkningsprocesserna också skötas maskinellt, men ett föremål som kommit till som hantverk känns igen bland annat på utseendet och materialets kvalitet.

Konst för hemmen

Alvar Aalto, Savoy (vaser), 1937. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Rauno Träskelin

 
Keramik- och glasföremålens popularitet i Finland efter kriget påverkades av att hemmets betydelse framhävdes, samhället blev jämlikare och den inhemska konstindustrin vann större uppskattning. Den finska konstindustrin var också internationellt sett modig och nyskapande. Till sin storlek och sitt pris passade Arabias och glasbrukens produkter hemmen. De representerade också uppfattningarna om en ny, modern tid.

Till Kyösti Kakkonens samling hör flera av den finska formgivningens så kallade klassiker. Hur har klassikerna fötts och vem definierar vilka de är? Med en klassiker avser man något som erkänns som viktigt och som upplevs som gemensamt. Seriellt och industriellt producerade versioner av klassikerna i samlingen finns i många finska hem. Dessa numera vardagliga former har emellertid inte varit tillgängliga för alla, och alla upplever dem inte som sina. Vad innebär de för dig? Vad kunde vara en framtida klassiker?

Maktens former

Maktens formen, Collection Kakkonen, MMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022

 
I Kyösti Kakkonens samling ingår också konst som uttrycker makt. Konstnären kan själv utöva makt genom sin konst. En del motiv har med tiden fått nya innebörder, då värderingar och uppfattningar har förändrats. De kan inte lösgöras från sin historia, men det är viktigt att kunna behandla de känslor och tankar de väcker på ett öppet sätt. Helheten väcker oss till att fundera kring varifrån vi kommer och var vi kan hamna om vi inte respekterar varandra och naturen.

Konstföremål har fungerat som förmedlare av makt också då bilden av Finland som nation och landets internationella relationer byggdes upp – särskilt efter 1940-talet då det avlägsna och av kriget utarmade landet kunde uppvisa teknisk och konstnärlig kreativitet. Framgångarna på internationella konstindustriella utställningar var inte bara de begåvade konstnärernas förtjänst utan också resultatet av en skickligt genomförd marknadsföring. En viktig komponent i Finlandsbilden var folkets starka band till naturen.

Lusthus och Amazonas

Markku Salo, Amazonas, 1991/2022, Lusthus, 1990, 2022. Collection Kakkonen, EMMA – Esbo moderna konstmuseum, 2022. © Ari Karttunen / EMMA

 
Återkommande utgångspunkter för glaskonstnären och -formgivaren Markku Salos konst är materialet, forntida mytologi, naturen och upplevelsen. I sina skulpturer har Salo vid sidan av glas använt exempelvis metall, sten och robotik.

Verket Lusthus (1990/2022) inbjuder åskådaren att stiga in och utforska vad som under årens lopp har samlats på dess väggar. I lusthuset har det uppstått ett eget, hemlighetsfullt ekosystem.

Skulpturen Amazonas (1991/2022) har sin bakgrund i kunskapen om den accelererande förstörelsen av regnskogsområdet runt Amazonfloden sedan 1990-talet. Namnet är också förknippat med de kvinnliga krigarna i den grekiska mytologin, som möjligen har gett Amazonas dess namn. Kvinnofiguren i skulpturen är ett stridsrop för att rädda regnskogarna.

Salen med varierande koncept presenterar årligen utvalda verk ur Kyösti Kakkonens samling.

  • Kyösti Kakkonen, EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022
  • Birger Kaipiainen, Pärlfågel (Spov), 1960. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022
  • Timo Sarpaneva, Kohinoor, 1981. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022
  • Tapio Wirkkala, Renlav (vas), 1950. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022
  • Kristiina Riska, Gunnel Nyman, Toini Muona, Nanny Still. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022
  • Kristina Riska, skulpturer, 2010-talet. Collection Kakkonen / EMMA – Esbo moderna konstmuseum. © Ari Karttunen / EMMA 2022

Relaterat innehåll